18 December 2007
BALI: A MISSED OPPORTUNITY
Statement of Dr. Walden Bello*, President of the Freedom from Debt Coalition
The gap between the urgent threat of global warming and the collective will to do something about it has never been greater. The recently concluded Conference on Climate Change in Bali was a grand opportunity to act. Instead, it was another missed opportunity. Unfortunately, the United States played a very negative role, standing in the way of consensus at every turn. And unfortunately, the rest of the world thought that seducing the US into a new agreement on climate action was top priority, resulting in a Bali Roadmap that was very sketchy.
A Roadmap to Anywhere
The US was brought back to the fold, but at the cost of excising from the final document--the so-called Bali Roadmap--any reference to the need for a 25 to 40 per cent reduction in greenhouse gas emissions from 1990 levels by 2020 to keep the mean global temperature increase to 2.0 to 2.4 degrees Celsius in the 21st century.
Reference to quantitative figures was reduced to a footnote referring readers to some pages in the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) 2007 Report which simply enumerate several climate stabilization scenarios. The alternative scenarios ranged from a 2.0 to 2.4 degree rise in temperature to a 4.9 to 6.1 degree increase. This prompted one civil society participant to remark that the “Bali roadmap is a roadmap to anywhere.”
A few days after the new agreement was forged, many are now having doubts whether on balance, it was positive. Would it have been better to have simply let the US walk out, allowing the rest of the world to forge a strong agreement containing deep mandatory cuts in greenhouse gas emissions on the part of the developed countries? With a new US president with a new policy on climate change at the beginning of 2009, the US would have rejoined a process that would already be moving along with strong binding targets. As it is now, having been part of the Bali consensus, Bush administration negotiators, say skeptics, will be able to continue their obstructionist tactics to further water down global action throughout the negotiations in 2008.
One wonders what would have happened had Washington remained true to its ideological propensities and decided to stomp out of the room when the delegate from Papua New Guinea, releasing the conference’s pent up collective frustration, issued his now historic challenge: “We ask for your leadership and we seek your leadership. If you are not willing to lead, please get out of the way.” As everyone now knows, after last-minute consultations with Washington, the American negotiator backed down from the US’s hard-line position on an Indian amendment seeking the conference’s understanding for the different capacities of developing countries to deal with climate change and said Washington “will go forward and join the consensus.”
Weak Institutional Outcomes
The single-minded focus on getting Washington on board resulted in the dearth of hard obligations agreed upon at the meeting except for the deadline for the negotiating body, the “Ad Hoc Working Group on Long-term Cooperative Action under the Convention,” to have its work ready for adoption at the Conference of Parties in Copenhagen in 2009 (COP 15).
Many delegates also felt ambivalent about the institutional arrangements that were agreed upon after nearly two weeks of hard North-South negotiations.
o An Adaptation Fund was set up, but it was put under the administration of the Global Environmental Facility (GEF) of the US-dominated World Bank. Moreover, the seed funds from the developed countries are expected to come to only between $18.6 million to US$37.2 million--sums which are deemed severely inadequate to support the emergency efforts to address the ongoing ravages of climate change in the small island states and others on the “frontlines” of climate change. Oxfam estimates that a minimum of US$50 billion a year will be needed to assist all developing countries adapt to climate change.
o A “strategic program” for technology development and transfer was also approved, again with troubling compromises. The developing countries had initially held out for the mechanism to be a designated a “facility” but finally had to agree to the watered-down characterization of the initiative as a “program” on account of US intransigence. Moreover, the program was also placed under the GEF with no firm levels of funding stated for an enterprise that is expected to cost hundreds of billions of dollars.
o The REDD (Reducing Emissions from Deforestation and Degradation) initiative pushed by host Indonesia and several other developing countries with large forests that are being cut down rapidly was adopted. The idea is to get the developed world to channel money to these countries, via aid or market mechanisms, to maintain these forests as carbon sinks. However, many climate activists fear that indigenous communities will simply be victimized by predatory private interests that will position themselves to become the main recipients of the funds raised.
Big Business Roars in
In this connection, Bali will be remembered as the climate change conference where business came in in a big way. A significant number of the side events focused on market solutions to the greenhouse gas (GHG) problem such as emissions trading arrangements. Under such schemes, GHG intensive countries can “offset” their emissions by paying non-GHG intensive countries to forego pollution-intensive activities, with the market serving as the mediator. Shell and other big-time polluters have been making the rounds touting the market as the prime solution to the climate crisis, a position that articulates well with the US position against mandatory emission cuts set by government.
Climate change activists have been appalled and stunned by the business takeover of the climate change discourse. According to them, the carbon market was originally a very minor part of the architecture of climate architecture, one that climate activists agreed to in order to get the US on board the Kyoto express. Well, the US did not get on board, and we are now stuck with carbon markets driving the process since the corporations have found that there is money to be made from climate change. Many climate activists worry that carbon trading will merely allow polluters in the North to keep on polluting while allowing private interests in the South to displace smallholders so they can set up unmonitored and unregulated tree plantations that are supposed to absorb carbon dioxide.
The Philippines at the Frontlines of Global Warming
The Philippines, we learned at Bali, is on the frontlines of climate change. In a study released at the meeting, the institute Germanwatch claimed that the Philippines was the country most negatively affected by climate-related disasters in 2006. Measured on a “climate risk index” derived from four indicators—total number of deaths, deaths per 100,000 inhabitants, absolute losses in millions of US$ purchasing power parity, and losses per unit of GDP—the Philippines topped North Korea, Indonesia, and Vietnam. When we talk about the people dying from the recent spate of supertyphoons like Millenio, let us be clear that we are talking about victims of climate change. When we talk about people being displaced or uprooted from their homes, we are talking about environmental refugees, as much refugees as people in Tuvalu and Bougainville who are forced to flee their lands on account of sea-level rise. We are no longer talking about the usual ravages of a normal typhoon season. We as a people are at the frontlines of global warming.
A National Response to Climate Change
The many dimensions of the climate crisis in the Philippines still need to be understood. We are sure, however, that many of the preemptive and adaptive measures needed to protect our people will cost billions of dollars. If what we saw in Bali is any indication, money on this scale is not likely to come from the North in the form of aid. We have to raise it from our own resources. Climate change is one more reason why we need to radically reduce the massive outflow of financial resources to our creditors and channeling it to solutions to national problems. More than ever, we must act to drastically write down the foreign debt.
Radically scaling down our debt is, however, but one aspect of a broader response. Let me conclude by saying that climate change is fast emerging as the greatest challenge to our generation, for even as we prepare for it, we must also make sure that our country develops so we can eliminate poverty. Poverty can never be a solution to the climate crisis. The ultimate solution is a pattern of development that is both sustainable and equitable. A transition to a low-growth, low-carbon economy where people’s standards of living have also risen is possible. But it will only be possible if equity is at the center of development. Thus climate change is both a crisis and an opportunity—an opportunity to overcome the structural obstacles to social equality and genuine democracy.
*Walden Bello is President of Freedom from Debt Coalition. He is also a Professor of Sociology at the University of the Philippines and senior analyst at the Bangkok-based research and advocacy institute Focus on the Global South. He attended the Bali Conference on Climate Change as a civil society participant.
*Freedom from Debt Coalition
11 Matimpiin St., Brgy. Pinyahan, Quezon City, Philipines
Tel. No.: (+632) 9211985 | Telefax: (+632) 9246399
Email: fdc_media@yahoo. com
Website:
www.freedomfromdebt coalition. org
Contact person: Bobby Diciembre, FDC media bureau, (+63) 920-9059856
Les Philippines aux lignes du front de chauffage global
Automatically translated into French thanks to WorldLingo
18 décembre 2007
BALI : Un rapport MANQUÉ
d'OCCASION de Dr. Walden Bello*, président de l'absence de la coalition de dette
l'espace entre la menace pressante du chauffage global et la volonté collective pour faire quelque chose à son sujet n'a jamais été plus grand. La conférence récemment conclue sur le changement de climat de Bali était une occasion grande d'agir. Au lieu de cela, c'était une autre occasion manquée. Malheureusement, les Etats-Unis ont joué un rôle très négatif, incommodant le consensus à chaque tour. Et malheureusement, le reste du monde a pensé que cela la séduction des USA dans un nouvel accord sur l'action de climat était première priorité, ayant pour résultat une feuille de route de Bali qui était très peu précise.
Une feuille de route vers n'importe où
Les USA a été apportée de nouveau au pli, mais au coût d'excision du document final--la prétendue feuille de route de Bali--toute référence au besoin de 25 à 40 pour cent de réduction dans des émissions de gaz de serre chaude des niveaux 1990 d'ici 2020 pour garder l'augmentation globale moyenne de la température à 2.0 à 2.4 degrés de Celsius au 21ème siècle.
La référence aux figures quantitatives a été réduite à une apostille renvoyant des lecteurs à quelques pages dans le panneau intergouvernemental sur le rapport 2007 du changement de climat (IPCC) qui énumèrent simplement plusieurs scénarios de stabilisation de climat. Les scénarios alternatifs se sont étendus d'une élévation de 2.0 à 2.4 degrés de la température à une augmentation de 4.9 à 6.1 degrés. Ceci a incité un participant civil de société à remarquer que la « feuille de route de Bali est une feuille de route à n'importe où. »
Quelques jours après que le nouvel accord ait été forgé, beaucoup ont maintenant des doutes si tout bien pesé, il était positif. Est-ce qu'aurait-il valu mieux d'avoir ila-t- simplement laissé les USA ilmarchent dehors, permettant au reste du monde de forger un accord fort contenant obligatoire profond ilcoupe dedans des émissions de gaz de serre chaude de la part des pays développés ? Avec un nouveau président des USA avec une nouvelle politique sur le changement de climat au début de 2009, les USA auraient rejoint un processus qui se déplacerait déjà avec les cibles obligatoires fortes. Car il est maintenant, avoir fait partie du consensus de Bali, négociateurs d'administration de Bush, sceptiques de parole, pourra continuer leur tactique d'obstructioniste pour arroser plus loin en bas de l'action globale dans toutes les négociations en 2008.
On se demande ce qui se serait produit a eu Washington est resté vrai à ses propensions idéologiques et décidé de frapper du pied hors de la salle quand le délégué de Papouasie-Nouvelle Guinée, libérant l'anéantissement collectif haut renfermé de la conférence, a publié son défi maintenant historique : « Nous demandons votre conduite et nous cherchons votre conduite. Si vous n'êtes pas disposé à mener, satisfaire sortez de la manière. » Car chacun sait maintenant, après des consultations de dernière minute avec Washington, le négociateur américain soutenu vers le bas de la dur-ligne des USA position sur un amendement indien cherchant l'arrangement de la conférence pour les différentes capacités de pays en voie de développement de traiter le changement de climat et ledit Washington « ira en avant et joindra le consensus. »
Les résultats institutionnels faibles
le foyer unique sur passer Washington ont eu à bord comme conséquence la pénurie d'engagements durs convenus lors de la réunion excepté la date-limite pour le corps de négociation, « le groupe de travail ad hoc sur l'action coopérative à long terme sous la convention, » pour avoir son travail prêt pour l'adoption à la conférence des parties à Copenhague en 2009 (CANNETTE DE FIL 15).
Beaucoup de délégués se sont également sentis ambivalents au sujet des arrangements institutionnels qui ont été convenus après presque deux semaines de négociations au nord-sud dures.
o des fonds d'adaptation a été établi, mais il a été mis sous l'administration du service environnemental global (GEF) de la banque mondiale Nous-dominée. D'ailleurs, on s'attend à ce que les fonds de graine des pays développés viennent à seulement entre $18.6 millions à US$37.2 million--les sommes qui sont considérées sévèrement insatisfaisantes pour soutenir les efforts de secours d'adresser les ravages continus du climat changent dans les petits états et d'autres d'île sur les « lignes du front » de changement de climat. Oxfam estime qu'un minimum d'US$50 milliard que par an sera nécessaire pour aider tous les pays en voie de développement s'adapte au changement de climat.
o A « programme stratégique » pour le développement et le transfert de technologie a été également approuvé, encore avec préoccuper des compromis. Les pays en voie de développement avaient au commencement préconisé le mécanisme pour être indiqué un « service » mais finalement ont dû être d'accord sur la caractérisation arrosée-vers le bas de l'initiative comme « programme » à cause de l'intransigeance des USA. D'ailleurs, le programme a été également placé sous le GEF sans les niveaux fermes du placement indiqués pour une entreprise qui est attendue coûter des centaines de milliards de dollars.
o l'initiative de REDD (réduisant des émissions du déboisement et de la dégradation) poussée par le centre serveur Indonésie et plusieurs autres pays en voie de développement avec les grandes forêts qui sont réduites rapidement a été adopté. L'idée est d'obtenir le monde développé pour creuser des rigoles l'argent vers ces pays, par l'intermédiaire de l'aide ou des mécanismes du marché, pour maintenir ces forêts comme éviers de carbone. Cependant, beaucoup d'activistes de climat craignent que les communautés indigènes simplement soient prises pour victime par les intérêts privés prédateurs qui se placeront pour aller bien aux destinataires principaux des fonds augmentés.
On se rappellera les grandes affaires hurlent
dedans à cet égard, Bali comme conférence de changement de climat où les affaires sont entrées de façon considérable. Un nombre significatif des événements latéraux s'est concentré sur des solutions du marché au problème du gaz de serre chaude (GHG) tel que des émissions commerçant des arrangements. Sous de tels arrangements, les pays intensifs de GHG mettent en boîte « ont compensé » leurs émissions en payant à non-GHG les pays intensifs pour renoncer à des activités pollution-intensives, avec la portion du marché en tant que médiateur. Shell et d'autres pollueurs de grand-temps avaient fait les ronds espionnant le marché comme solution principale à la crise de climat, une position qui articule bien avec la position des USA contre les coupes obligatoires d'émission réglées par gouvernement.
Des activistes de changement de climat appalled et ont été assommés par le changement d'affaires du discours de changement de climat. Selon eux, le marché de carbone était à l'origine une partie très mineure de l'architecture de l'architecture de climat, une à la laquelle les activistes de climat ont accepté afin de passer les USA à bord de Kyoto exprès. Bien, les USA n'ont pas obtenu à bord, et nous sommes maintenant coincés avec des marchés de carbone conduisant le processus puisque les sociétés ont constaté qu'il y a argent à faire à partir du changement de climat. Beaucoup d'activistes de climat s'inquiètent que le commerce de carbone permette simplement à des pollueurs dans le nord de continuer à la pollution tout en permettant des intérêts privés dans les sud de déplacer des petits exploitants ainsi ils peuvent établir les plantations non contrôlées et non réglées d'arbre qui sont censées absorber l'anhydride carbonique.
Les Philippines aux lignes du front de global chauffant
les Philippines, nous avons appris chez Bali, est sur les lignes du front de changement de climat. Dans une étude a libéré lors de la réunion, l'institut que Germanwatch a réclamé que les Philippines étaient le pays le plus négativement affecté par des désastres climat-connexes en 2006. Mesuré sur « un index de risque de climat » dérivé du nombre quatre indicateur-total des décès, les décès par 100.000 habitants, les pertes absolues dans les millions de parité de pouvoir d'achat d'US$, et les pertes par unité de PIB-le Philippines ont complété la Corée du Nord, l'Indonésie, et le Vietnam. Quand nous parlons des personnes mourant du flux récent des supertyphoons comme Millenio, laissez-nous soit clair que nous parlions des victimes de changement de climat. Quand nous parlons des personnes étant déplacées ou déracinées de leurs maisons, nous parlons des réfugiés environnementaux, autant des réfugiés que les personnes dans Tuvalu et Bougainville qui sont forcées de se sauver leurs terres à cause de l'élévation de niveau de la mer. Nous ne parlons plus des ravages habituels d'une saison normale d'ouragan. Nous en tant que peuple sommes aux lignes du front de chauffage global.
Une réponse nationale au changement de climat que
les nombreuses dimensions de la crise de climat aux Philippines doivent toujours être comprises. Nous sommes sûrs, cependant, que plusieurs des mesures de préemption et adaptatives requises pour protéger nos personnes coûteront des milliards de dollars. Si ce que nous scie dans Bali est n'importe quelle indication, l'argent sur cette échelle n'est pas susceptible de venir du nord sous forme d'aide. Nous devons le soulever de nos ressources propres. Le changement de climat est une plus de raison pour laquelle nous devons ramener radicalement la sortie massive des ressources financières à nos créanciers et à la creuser des rigoles vers des solutions vers des problèmes nationaux. Plus que jamais, nous devons agir de noter rigoureusement la dette extérieure.
Radicalement la réduction de notre dette est, cependant, mais un aspect d'une plus large réponse. Laissez-moi conclure en disant que le changement de climat est émergence rapide comme plus grand défi à notre génération, parce que même pendant que nous nous préparons à elle, nous devons également nous assurer que notre pays se développe ainsi nous pouvons éliminer la pauvreté. La pauvreté peut ne jamais être une solution à la crise de climat. La solution finale est un modèle du développement qui est soutenable et équitable. Une transition à une bas-croissance, économie à faible teneur en carbone où les normes des personnes la vie ont également monté est possible. Mais il sera seulement possible si les capitaux propres sont au centre du développement. Ainsi le changement de climat est une crise et une occasion d'occasion-un de surmonter les obstacles structuraux à l'égalité sociale et à la démocratie véritable.
*Walden Bello est président de l'absence de la coalition de dette. Il est également un professeur de la sociologie à l'université des Philippines et à l'analyste aîné au foyer Bangkok-basé d'institut de recherches et de recommandation sur les sud globaux. Il a suivi la conférence de Bali sur le changement de climat en tant que participant civil de société.
*Freedom de rue de Matimpiin
de la coalition 11 de dette, Brgy. Pinyahan, ville de Quezon, Philippines
tél. Non. : (+632) 9211985 | Téléfax : (email +632)
9246399 : fdc_media@yahoo. site Web
de COM : coalition de
www.freedomfromdebt. personne
de contact d'org : Policier Diciembre, bureau de médias de FDC, (+63) 920-9059856
Las Filipinas en el Frontlines de calentarse global
Automatically translated into Spanish thanks to WorldLingo
BALI
del 18 de diciembre de 2007: Una declaración FALTADA
de la OPORTUNIDAD del Dr. Walden Bello*, presidente de la libertad de la coalición de la deuda
el boquete entre la amenaza urgente de calentarse global y la voluntad colectiva para hacer algo sobre él nunca ha sido mayor. La conferencia recientemente concluida sobre cambio del clima en Bali era una oportunidad magnífica de actuar. En lugar, era otra oportunidad faltada. Desafortunadamente, los Estados Unidos desempeñaron un papel muy negativo, estando parado en la manera del consenso en cada vuelta. Y desafortunadamente, el resto del mundo pensó que eso seducir los E.E.U.U. en un nuevo acuerdo en la acción del clima era prioridad superior, dando por resultado un mapa itinerario de Bali que era muy incompleto.
Un mapa itinerario dondequiera
A los E.E.U.U. fue traído de nuevo al doblez, pero en el coste de supresión del documento final--el mapa itinerario supuesto de Bali--cualquier referencia a la necesidad de 25 a 40 por ciento de reducción en emisiones de gas del invernadero a partir de los niveles 1990 antes de 2020 para guardar el aumento global malo de la temperatura a 2.0 a 2.4 grados de centígrado en el siglo XXI.
La referencia a las figuras cuantitativas fue reducida a una nota al pie de la página que refería a lectores a algunas páginas en el panel intergubernamental en el informe 2007 del cambio del clima (IPCC) que enumeran simplemente varios panoramas de la estabilización del clima. Los panoramas alternativos se extendieron de una subida de 2.0 a 2.4 grados de la temperatura a un aumento de 4.9 a 6.1 grados. Esto incitó a un participante civil de la sociedad comentar que el “mapa itinerario de Bali es un mapa itinerario a dondequiera. ”
Algunos días después de que el nuevo acuerdo fuera forjado, muchos ahora están teniendo dudas si en balance, era positivo. ¿Habría sido mejor tener dejó simplemente los E.E.U.U. camina hacia fuera, permitiendo que el resto del mundo forje un acuerdo fuerte que contiene obligatorio profundo corta adentro emisiones de gas del invernadero de parte de los países desarrollados? Con un nuevo presidente de los E.E.U.U. con una nueva política en cambio del clima al principio de 2009, los E.E.U.U. habrían contestado un proceso que se estaría moviendo ya junto con blancos obligatorias fuertes. Pues ahora está, el ser parte del consenso de Bali, negociadores de la administración de Bush, escépticos de la opinión, podrá continuar sus táctica del obstructionist para regar más lejos abajo de la acción global a través de las negociaciones en 2008.
Uno se pregunta qué habría sucedido tenía Washington seguía verdad a sus propensiones ideológicas y decidida al stomp fuera del cuarto cuando el delegado de Papua Nueva Guinea, lanzando la frustración colectiva ascendente encerrada de la conferencia, publicó su desafío ahora histórico: “Pedimos su dirección y buscamos su dirección. Si usted no está dispuesto a conducir, satisfacer salga de la manera.” Pues cada uno ahora sabe, después de consultas de última hora con Washington, el negociador americano movido hacia atrás abajo de la duro-línea posición de los E.E.U.U. respecto a una enmienda india que busca la comprensión de la conferencia para las diversas capacidades de países en vías de desarrollo de tratar del cambio del clima y de Washington dicho “irá adelante y ensamblará el consenso. Los”
resultados institucionales débiles
el foco único en conseguir Washington a bordo dieron lugar a la penuria de obligaciones duras convenidas en en la reunión a excepción del plazo para el cuerpo de negociación, “el grupo de funcionamiento ad hoc en la acción cooperativa a largo plazo bajo convención,” para tener su trabajo listo para la adopción en la conferencia de partidos en Copenhague en 2009 (POLI 15).
Muchos delegados también se sentían ambivalentes sobre los arreglos institucionales que fueron convenidos en después de casi dos semanas de negociaciones norte-sur duras.
o un fondo de la adaptación fue instalado, pero fue puesto bajo administración de la facilidad ambiental global (GEF) del banco mundial Nosotros-dominado. Por otra parte, se espera que los fondos de la semilla de los países desarrollados vengan a solamente entre $18.6 millones a US$37.2 millón--las sumas que se juzgan seriamente inadecuadas apoyar los esfuerzos de la emergencia de tratar los ravages en curso del clima cambian en los estados pequeños y otros de la isla en los “frontlines” del cambio del clima. Oxfam estima que un mínimo de US$50 mil millones que un año serán necesario asistir a todos los países en vías de desarrollo se adapta al cambio del clima.
o A “programa estratégico” para el desarrollo y la transferencia de la tecnología también fue aprobado, otra vez con preocupar compromisos. Los países en vías de desarrollo habían sostenido inicialmente hacia fuera para que el mecanismo sea señalado una “facilidad” pero finalmente tuvieron que convenir la caracterización regada-abajo de la iniciativa como “programa” a causa de intransigencia de los E.E.U.U. Por otra parte, el programa también fue puesto debajo del GEF sin los niveles firmes del financiamiento indicados para una empresa que se espera que cueste centenares de mil millones de dólares.
o la iniciativa de REDD (reduciendo emisiones de la tala de árboles y de la degradación) empujada por el anfitrión Indonesia y varios otros países en vías de desarrollo con los bosques grandes que se están reduciendo rápidamente fue adoptado. La idea es conseguir el mundo desarrollado para acanalar el dinero a estos países, vía mecanismos de la ayuda o de mercado, para mantener estos bosques como fregaderos del carbón. Sin embargo, muchos activistas del clima temen que las comunidades indígenas estén simplemente victimized por los intereses privados rapaces que se colocarán para sentir bien a los recipientes principales de los fondos levantados.
El negocio grande ruge adentro
a este respecto, Bali será recordado como la conferencia del cambio del clima adonde vino el negocio adentro de modo considerable. Un número significativo de los acontecimientos laterales se centró en soluciones del mercado al problema del gas del invernadero (GHG) tal como emisiones que negociaban arreglos. Bajo tales esquemas, los países intensivos de GHG pueden “compensaron” sus emisiones pagando a non-GHG países intensivos para renunciar actividades contaminación-intensivas, con la porción del mercado como el mediador. Shell y otros contaminadores del grande-tiempo han estado haciendo los redondos touting el mercado como la solución primera a la crisis del clima, una posición que articula bien con la posición de los E.E.U.U. contra los cortes obligatorios de la emisión fijados por el gobierno.
La toma de posesión del negocio del discurso del cambio del clima han aterrado y han sido atontados a los activistas del cambio del clima. Según ellos, el mercado del carbón era originalmente una parte muy de menor importancia de la arquitectura de la arquitectura del clima, una a el cual los activistas del clima acordaron para conseguir los E.E.U.U. a bordo de la Kyoto expresos. Bien, los E.E.U.U. no consiguieron a bordo, y nos ahora pegan con los mercados del carbón que conducen el proceso puesto que las corporaciones han encontrado que hay dinero que se hará de cambio del clima. Muchos activistas del clima se preocupan que el negociar del carbón permitirá simplemente que los contaminadores en el norte guarden en la contaminación mientras que permite intereses privados en el sur de desplazar smallholders así que pueden instalar unmonitored y las plantaciones no reguladas del árbol que se suponen para absorber el bióxido de carbono.
Las Filipinas en el Frontlines de global calentando
las Filipinas, aprendimos en Bali, estamos en los frontlines del cambio del clima. En un estudio lanzó en la reunión, el instituto que Germanwatch demandó que las Filipinas eran el país lo más negativamente posible afectado por desastres clima-relacionados en 2006. Medido en “un índice del riesgo del clima” derivado a partir del número indicador-total el cuatro de muertes, las muertes por 100.000 habitantes, las pérdidas absolutas en millones de paridad de poder adquisitivo de US$, y las pérdidas por la unidad de GDP- Filipinas remataron Corea del norte, Indonesia, y Vietnam. Cuando hablamos de la gente que muere de la crecida reciente de supertyphoons como Millenio, déjenos esté claro que estamos hablando de víctimas del cambio del clima. Cuando hablamos de la gente que es desplazada o desarraigada de sus hogares, estamos hablando de los refugiados ambientales, tanto los refugiados como la gente en Tuvalu y Bougainville que se fuerza huir sus tierras a causa de subida del nivel del mar. Estamos hablando no más de los ravages generalmente de una estación normal del tifón. Como gente estamos en los frontlines de calentarse global.
Una respuesta nacional al cambio del clima que
las muchas dimensiones de la crisis del clima en las Filipinas todavía necesitan ser entendidas. Somos seguros, sin embargo, que muchas de las medidas con derecho preferente y adaptantes necesitadas para proteger a nuestra gente costarán mil millones de dólares. Si cuál sierra en Bali seamos cualquier indicación, el dinero en esta escala no es probable venir del norte bajo la forma de ayuda. Tenemos que levantarlo de nuestros propios recursos. El cambio del clima es una más razón por la que necesitamos reducir radicalmente la salida masiva de recursos financieros a nuestros acreedores y a acanalarla a las soluciones a los problemas nacionales. Más que siempre, debemos actuar para anotar drástico la deuda exterior.
Radicalmente reducir nuestra deuda es, sin embargo, solamente un aspecto de una respuesta más amplia. Déjeme concluir diciendo que el cambio del clima es el emerger rápido como el desafío más grande a nuestra generación, porque así como nos preparamos para ella, nosotros debemos también cerciorarse de que nuestro país se convierte así que podemos eliminar pobreza. La pobreza puede nunca ser una solución a la crisis del clima. La última solución es un patrón del desarrollo que es sostenible y equitativo. Una transición a un bajo-crecimiento, la economía con poco carbono adonde se han levantado los estándares de la gente vivir también es posible. Pero será solamente posible si la equidad está en el centro del desarrollo. Así el cambio del clima es una crisis y una oportunidad de la oportunidad-uno de superar los obstáculos estructurales a la igualdad social y a la democracia genuina.
*Walden Bello es presidente de la libertad de la coalición de la deuda. Él es también profesor de la sociología en la universidad de las Filipinas y el analista mayor en el foco Bangkok-basado del instituto de la investigación y de la defensa en el sur global. Él assistió a la conferencia de Bali sobre cambio del clima como participante civil de la sociedad.
*Freedom del St. de Matimpiin
de la coalición 11 de la deuda, Brgy. Pinyahan, ciudad de Quezon, Filipinas
tel. No.: (+632) 9211985 | Telefax: (email +632)
9246399: fdc_media@yahoo. Web site
de COM: coalición de
www.freedomfromdebt. persona
del contacto del org: Bobby Diciembre, oficina de los medios de FDC, (+63) 920-9059856
Filippine al Frontlines di riscaldamento globale
Automatically translated into Italian thanks to WorldLingo
BALI
del 18 dicembre 2007: Una dichiarazione SIG.NA
di OCCASIONE del Dott. Walden Bello*, presidente della libertà da coalizione di debito
lo spacco fra la minaccia urgente di riscaldamento globale e la volontà collettiva per fargli qualcosa non è stato mai più grande. Il congresso recentemente conclusivo sul cambiamento di clima in Bali era una grande occasione comportarsi. Invece, era un'altra occasione mancata. Purtroppo, gli Stati Uniti hanno svolto un ruolo molto negativo, ostacolante il consenso ad ogni girata. E purtroppo, il resto del mondo ha pensato che quello sedurre gli Stati Uniti in un nuovo accordo su azione di clima fosse massima priorità, con conseguente carta stradale di Bali che era molto imprecisa.
Una carta stradale dovunque
Negli Stati Uniti è stata portata di nuovo al popolare, ma al costo di asportazione dal documento definitivo--la cosiddetta carta stradale di Bali--qualsiasi riferimento all'esigenza dei 25 - 40 per cento di riduzione nelle emissioni di gas della serra dai livelli 1990 entro 2020 per mantenere l'aumento globale medio di temperatura centigrado a 2.0 - 2.4 gradi nel ventunesimo secolo.
Il riferimento alle figure quantitative è stato ridotto ad una nota a piè di pagina che fa riferimento i lettori ad alcune pagine nel pannello intergovernativo sul rapporto 2007 del cambiamento di clima (IPCC) che enumerano semplicemente parecchi piani d'azione di stabilizzazione di clima. I piani d'azione alternativi hanno variato da un aumento di 2.0 - 2.4 gradi nella temperatura ad un aumento di 4.9 - 6.1 gradi. Ciò ha spinto un partecipante civile della società a rilevare che “la carta stradale di Bali è una carta stradale a dovunque. „
Alcuni giorni dopo che il nuovo accordo sia stato forgiato, molti ora stanno avendo dubbi se tutto soppesato, era positivo. Sarebbe stato migliore da avere semplicemente ha lasciato gli Stati Uniti cammina fuori, permettendo che il resto del mondo forgi un accordo forte che contiene obbligatorio profondo taglia dentro le emissioni di gas della serra da parte dei paesi sviluppati? Con un nuovo presidente degli Stati Uniti con una nuova politica sul cambiamento di clima all'inizio di 2009, gli Stati Uniti avrebbero ricongiunto un processo che già stava muovendo con gli obiettivi obbligatori forti. Poichè è ora, fare parte del consenso di Bali, i negoziatori della gestione di Bush, skeptics di ad esempio, potrà continuare le loro tattiche del obstructionist più ulteriormente per innaffiare giù azione globale durante le trattative in 2008.
Si si domanda che cosa sarebbe accaduto ha avuto Washington è rimasto allineare alle relative tendenze ideologiche e deciso a stomp dalla stanza quando il delegato dalla Papuasia Nuova Guinea, liberante la frustrazione collettiva alta a uno spiovente del congresso, ha pubblicato la sua sfida ora storica: “Chiediamo la vostra direzione e cerchiamo la vostra direzione. Se non siete disposti a condurre, soddisfare esca del senso.„ Poichè tutto ora sa, dopo le consultazioni dell'ultimo minuto con Washington, il negoziatore americano sostenuto giù dalla duro-linea posizione degli Stati Uniti su una correzione indiana che cerca la comprensione del congresso per le capacità differenti dei p#si in via di sviluppo di occuparsi del cambiamento di clima e di Washington detta “andrà in avanti ed unirà il consenso. „
Risultati che istituzionali deboli
il fuoco sincero sull'ottenere a bordo de Washington provocato la penuria di obblighi duri ha accordato su alla riunione tranne la scadenza per il corpo di negoziazione, “il gruppo di lavoro ad-hoc su azione cooperativa di lunga durata sotto la convenzione,„ per fare il relativo aspettare lavoro per approvazione al congresso dei partiti a Copenhaghen in 2009 (SPOLA 15).
Molti delegati inoltre hanno ritenuto ambivalent circa le disposizioni istituzionali che sono state accordate su dopo quasi due settimane delle trattative nord-sud dure.
la o un fondo monetario di adattamento è stata installata, ma è stata messa sotto la gestione della funzione ambientale globale (GEF) della banca Noi-dominata del mondo. Inoltre, i fondi monetari del seme dai paesi sviluppati si pensano che vengano a soltanto fra $18.6 milioni a US$37.2 milione--le somme che sono ritenute severamente inadeguate sostenere gli sforzi di emergenza richiamare il continuo devasta del cambiamento di clima nella piccola isola dichiara ed altre “sui frontlines„ del cambiamento di clima. Oxfam valuta che un minimo di US$50 miliardo che sarà necessario aiutare tutti i p#si in via di sviluppo si adatta al cambiamento di clima.
la o A “programma strategico„ per sviluppo ed il trasferimento di tecnologia inoltre è stata approvata, ancora con disturbarsi i compromessi. I p#si in via di sviluppo inizialmente avevano ritenuto fuori affinchè il meccanismo indicato “una funzione„ ma infine hanno dovuto accosentiree alla descrizione innaffiata-giù dell'iniziativa come “programma„ a causa del intransigence degli Stati Uniti. Inoltre, il programma inoltre è stato disposto sotto il GEF senza i livelli costanti di costituire un fondo per dichiarati per un'impresa che si pensa che costasse le centinaia dei miliardi dei dollari.
o che l'iniziativa di REDD (riducendo le emissioni da disboscamento e da degradazione) ha spinto dall'ospite Indonesia e parecchi altri p#si in via di sviluppo con le grandi foreste che stanno riducende velocemente sono stati adottati. L'idea è convincere il mondo sviluppato per scavare canali i soldi in questi paesi, via i meccanismi del mercato o del sussidio, per effettuare queste foreste come dispersori del carbonio. Tuttavia, molti attivisti di clima temono che le Comunità indigene saranno semplicemente victimized dagli interessi riservati predatori che si posizioneranno per stare bene ai destinatari principali dei fondi monetari alzati.
Il commercio grande ruggisce dentro
a questo proposito, Bali si ricorderà di come il congresso del cambiamento di clima dove il commercio è entrato su grande scala. Un numero significativo degli eventi laterali ha messo a fuoco sulle soluzioni del mercato al problema del gas della serra (GHG) quali le emissioni che commerciano le disposizioni. Sotto tali schemi, i paesi intensi di GHG inscatolano “hanno compensato„ le loro emissioni pagando a non-GHG i paesi intensi per rinunciare alle attività inquinamento-intense, con il serving del mercato come il mediatore. Shell e l'altro chi inquina di gran-tempo stanno facendo i tondi che touting il mercato come la soluzione principale alla crisi di clima, una posizione che articola bene con la posizione degli Stati Uniti contro i tagli obbligatori dell'emissione regolati dal governo.
Gli attivisti del cambiamento di clima appalled e stordito stati dal cambio di gestione di affari del discorso del cambiamento di clima. Secondo loro, il mercato del carbonio era originalmente una parte molto secondaria dell'architettura di architettura di clima, una che gli attivisti di clima hanno accosentito per ottenere agli Stati Uniti a bordo a Kyoto espressa. Bene, gli Stati Uniti non hanno ottenuto a bordo ed ora siamo attaccati con i mercati del carbonio che guidano il processo poiché le società hanno trovato che ci sono soldi da fare dal cambiamento di clima. Molti attivisti di clima si preoccupano che il commercio del carbonio soltanto permetterà che il chi inquina nel nord mantenga sull'inquinamento mentre permette gli interessi riservati nel sud spostare gli smallholders in modo da possano installare unmonitored e piantagioni non stabilizzate dell'albero che sono supposte per assorbire l'anidride carbonica.
Le Filippine al Frontlines di globale scaldando
le Filippine, abbiamo imparato a Bali, siamo sui frontlines del cambiamento di clima. In uno studio si è liberato alla riunione, l'istituto che Germanwatch ha sostenuto che le Filippine erano il paese il più negativamente affected dai disastri clima-relativi in 2006. Misurato “su un indice di rischio di clima„ ha derivato dal numero indicatore-totale quattro di morti, di morti per 100.000 abitanti, di perdite assolute in milioni di parità del potere d'acquisto di US$ e di perdite per l'unità di P.I.L.- Korea di Nord superato le Filippine, Indonesia e Vietnam. Quando parliamo della gente che muore dal flusso recente dei supertyphoons come Millenio, lascili è chiaro che stiamo parlando delle vittime del cambiamento di clima. Quando parliamo della gente che è spostata o sradicata dalle loro sedi, stiamo parlando dei rifugiati ambientali, tanto rifugiati quanto la gente in Tuvalu e in Bougainville che è costretta a fuggire le loro terre a causa dell'aumento del livello del mare. Più non stiamo parlando del usuale devastiamo di una stagione normale di typhoon. Come gente siamo ai frontlines di riscaldamento globale.
Una risposta nazionale al cambiamento che di clima
le molte dimensioni della crisi di clima nelle Filippine ancora devono essere capite. Siamo sicuri, tuttavia, che molte delle misure preemptive ed adattabili state necessarie per proteggere la nostra gente costeranno i miliardi dei dollari. Se che cosa sega in Bali siamo tutta l'indicazione, i soldi su questa scala non sono probabili venire dal nord sotto forma d'il sussidio. Dobbiamo alzarli dalle nostre proprie risorse. Il cambiamento di clima è una nuova ragione per la quale dobbiamo ridurre radicalmente l'uscita voluminosa dei mezzi finanziari ai nostri creditori ed a scavarla canali nelle soluzioni nei problemi nazionali. Più che mai, dobbiamo comportarci drasticamente per annotare il debito con l'estero.
Radicalmente ridurre il nostro debito è, tuttavia, ma una funzione di più vasta risposta. Lascilo concludere dicendo che il cambiamento di clima è emersione veloce come la sfida più grande per la nostra generazione, dato che proprio mentre ci prepariamo per esso, dobbiamo anche assicurarci che il nostro paese si sviluppa in modo da possiamo eliminare la povertà. La povertà può mai non essere una soluzione alla crisi di clima. L'ultima soluzione è un modello di sviluppo che è sia sostenibile che giusto. Una transizione ad uno basso-sviluppo, economia a basso tenore di carbonio dove il campione della gente of vivere inoltre è aumentato è possibile. Ma sarà soltanto possibile se l'equità è al centro di sviluppo. Così il cambiamento di clima è sia una crisi che un'occasione di occasione-un superare gli ostacoli strutturali ad uguaglianza sociale ed alla democrazia genuina.
*Walden Bello è presidente della libertà da coalizione di debito. È inoltre un professore della sociologia all'università delle Filippine e l'analista maggiore al Bangkok-ha basato il fuoco dell'istituto di avvocatura e di ricerca sul sud globale. Ha partecipato al congresso di Bali sul cambiamento di clima come partecipante civile della società.
*Freedom dalla st di Matimpiin
di coalizione 11 di debito, Brgy. Pinyahan, città di Quezon, telefono
delle Filippine. No.: (+632) 9211985 | Telefax: (email +632)
9246399: fdc_media@yahoo. Web site
di COM: coalizione di
www.freedomfromdebt. persona
del contatto del org: Bobby Diciembre, ufficio di mezzi di FDC, (+63) 920-9059856
Die Philippinen an den Frontlinien des globalen Wärmens
Automatically translated into German thanks to WorldLingo
18. Dezember 2007
BALI: EINE VERMISSTE GELEGENHEIT
Aussage über Dr. Walden Bello*, Präsident der Freiheit von der Schuld-Koalition
der Abstand zwischen der dringenden Drohung des globalen Wärmens und der Kollektivwille, zum etwas über es zu tun ist nie grösser gewesen. Die vor kurzem gefolgerte Konferenz auf Klima-änderung in Bali war eine großartige Gelegenheit zu fungieren. Stattdessen war es eine andere vermißte Gelegenheit. Leider spielten die Vereinigten Staaten eine sehr negative Rolle und standen in der Weise der übereinstimmung an jeder Umdrehung. Und leider, dachte der Rest der Welt, daß das seducing die US in eine neue Vereinbarung über Klimatätigkeit obere Priorität, mit dem Ergebnis eines Bali Schaltplanes war, der sehr flüchtig war.
Ein Schaltplan in überall
die US wurde zurück zu der Falte, aber an den Kosten des Besteuerns vom abschließenden Dokument geholt--der sogenannte Bali Schaltplan--irgendein Hinweis auf der Notwendigkeit an einem 25 bis 40 Prozent Verkleinerung in den Gewächshausgasemissionen von Niveaus 1990 bis zum 2020, zum der globalen Temperaturmittelzunahme zu 2.0 bis 2.4 Grad zu halten Celsius des 21. Jahrhunderts.
Hinweis auf quantitativen Abbildungen wurde auf einer Fußnote verringert, die Leser auf einige Seiten in der zwischenstaatlichen Verkleidung auf Klima-änderung (IPCC) Report verweist 2007, die einfach einige Klimaausgleichung Drehbücher aufzählen. Die alternativen Drehbücher reichten von einem 2.0 bis 2.4-Grad-Aufstieg in der Temperatur bis zu einer 4.9 bis 6.1-Grad-Zunahme. Dieses forderte einen Zivilgesellschaftteilnehmer auf, zu erwähnen, daß der „Bali Schaltplan ein Schaltplan zu überall ist. “
Einige Tage, nachdem die neue Vereinbarung geschmiedet wurde, viele haben jetzt Zweifel, ob auf Balance, sie positiv war. Würde zu haben gewesen sein besser ließ einfach die US geht heraus und den Rest der Welt eine starke Vereinbarung schmieden gelassen, die tiefes vorgeschriebenes enthält, einschneidet Gewächshausgasemissionen von seiten der entwickelten Länder? Mit einem neuen US Präsidenten mit einer neuen Politik auf Klimaänderung am Anfang 2009, würden die US einen Prozeß wieder zusammengebracht haben, der bereits zusammen mit starken verbindlichen Zielen bewegen würde. Wie es jetzt ist, nachdem esgewesen ein Teil der Bali übereinstimmung, Bush Leitung Unterhändler, Sagen Skeptics, esgewesen fortsetzen ihre Obstruktionspolitikertaktiken, um hinunter globale Tätigkeit während der Vermittlungen 2008 weiter zu wässern werden Sie.
Man wundert sich, was hatte Washington blieb zutreffend zu seinen ideologischen Neigungen und entschieden zum stomp aus dem Raum heraus geschehen sein würde, als der Delegierte von Papua-Neu-Guinea, die pent hohe Kollektivfrustration der Konferenz freigebend, seine jetzt historische Herausforderung herausgab: „Wir bitten um Ihre Führung und wir suchen Ihre Führung. Wenn Sie nicht bereit sind zu führen, zu gefallen verlassen Sie eine Weise.“ Da jeder jetzt, nach last-minute Beratungen mit Washington, der amerikanische Unterhändler weiß, der unten von der Hartlinie Position der US auf einer indischen suchenden änderung unterstützt wird, geht das Verständnis der Konferenz für die unterschiedlichen Kapazitäten der Entwicklungsländer, Klimaänderung und besagtes Washington zu beschäftigen „vorwärts und verbindet die übereinstimmung. “
Schwache Institutionsresultate
der aufrichtige Fokus auf dem Erhalten von Washington ergaben an Bord den Mangel der harten Verpflichtungen, die bei der Sitzung außer dem Stichtag für den vermittelnden Körper, die „ad hoc Arbeitsgruppe auf langfristiger kooperativer Tätigkeit unter der Versammlung,“ vereinbart wurden, um seine Arbeit zu haben, die zur Annahme bei der Konferenz der Parteien in Kopenhagen 2009 bereit ist (SPINDEL 15).
Viele Delegierte fühlten auch über die Institutionsvorbereitungen ambivalent, die nach fast zwei Wochen harten Nord-Sudvermittlungen vereinbart wurden.
O eine Anpassung Kapital wurde aufgestellt, aber es wurde unter die Leitung des globalen Klima-Service (GEF) der Uns-vorherrsch Weltbank gesetzt. Außerdem werden die Samenkapital aus den entwickelten Ländern erwartet, um zu nur zwischen $18.6 Million zu US$37.2 Million zu kommen--Summen, die streng unzulänglich, die Dringlichkeitsbemühungen zu stützen, die fortwährenden ravages des Klimas zu adressieren gemeint werden, ändern in den kleinen Inselzuständen und -anderen auf den „Frontlinien“ der Klimaänderung. Oxfam schätzt, daß ein Minimum US$50 Milliarde, das ein Jahr erforderlich ist, alle Entwicklungsländer zu unterstützen, Klimaänderung sich anpaßt.
O A „strategisches Programm“ für Technologieentwicklung und -übertragung wurde auch, wieder mit dem Bemühen von Kompromissen genehmigt. Die Entwicklungsländer hatten zuerst heraus gehalten, damit die Einheit gekennzeichnet einen „Service“ aber mußten der gewässerten-unten Kennzeichnung der Initiative als „Programm“ wegen der US Unnachgiebigkeit schließlich zustimmen ist. Außerdem wurde das Programm auch unter das GEF ohne die festen Niveaus der Finanzierung angegeben für ein Unternehmen gesetzt, das erwartet wird, Hunderte Milliarden Dollar zu kosten.
O die REDD (Emissionen von der Abholzung und von der Verminderung verringernd) Initiative, die durch Wirt Indonesien und einige andere Entwicklungsländer mit großen Wäldern gedrückt wurde, die schnell geverringert werden, wurde angenommen. Die Idee ist, die entwickelte Welt zu erhalten, um Geld zu diesen Ländern, über Hilfsmittel- oder Markteinheiten zu lenken, um diese Wälder als Carbonwannen beizubehalten. Jedoch fürchten viele Klimaaktivisten, daß eingeborene Gemeinschaften einfach victimized durch räuberische private Interessen sind, die sich in Position bringen, um den Hauptempfängern des aufgebrachten Kapitals zu stehen.
An Grossbetrieb brüllt innen
in diesem Zusammenhang, Bali wird erinnert als die Klimaänderung Konferenz, wohin Geschäft mit großer Begeisterung hereinkam. Eine bedeutende Anzahl von den seitlichen Fällen konzentrierte auf Marktlösungen zum Problem des Gewächshausgases (GHG) wie Emissionen, die Vorbereitungen handeln. Unter solchen Entwürfen GHG machen intensive Länder „versetzten“ ihre Emissionen ein, indem sie non-GHG intensive Länder zahlen, um Verunreinigung-intensive Tätigkeiten, mit der Marktumhüllung als der Vermittler gehen zu lassen. Shell und andere Grosszeit Verschmutzer haben die Umläufe den Markt als die Hauptlösung zur Klimakrise, eine Position ankündigend gebildet, die gut mit der US Position gegen die vorgeschriebenen Emissionschnitte artikuliert, die durch Regierung eingestellt werden.
Klimaänderung Aktivisten sind durch die Geschäft übernahme der Klimaänderung Darlegung entsetzt worden und betäubt worden. Entsprechend ihnen war der Carbonmarkt ursprünglich ein sehr kleines Teil der Architektur von Klimaarchitektur, eine, der Klimaaktivisten waren zu, um die US an Bord des Kyotos ausdrücklich zu erhalten. Gut erhielten die US nicht an Bord, und wir werden jetzt mit den Carbonmärkten gehaftet, die den Prozeß fahren, da die Korporationen gefunden haben, daß es das gibt von der Klimaänderung gebildet zu werden Geld. Viele Klimaaktivisten sorgen sich, daß das Carbonhandeln bloß Verschmutzern im Norden erlaubt, auf dem Beschmutzen beim Erlauben der privaten Interessen am Süden zu halten, smallholders zu verlegen, also sie aufstellen können unmonitored und unstabilisierte Baumplantagen, die Kohlendioxyd aufsaugen sollen.
Die Philippinen an den Frontlinien von globalem, die
Philippinen wärmend, erlernten wir bei Bali, sind auf den Frontlinien der Klimaänderung. In einer Studie gab bei der Sitzung, das Institut frei, das Germanwatch behauptete, daß die Philippinen das Land negativ betroffen durch Klima-in Verbindung stehende Unfälle 2006 waren. Gemessen auf einem „Klimagefahr Index“ leitete von Anzeige-Gesamtnr. vier der Todesfälle, Todesfälle pro 100.000 Einwohner, absolute Verluste in den Millionen US$ Kaufkraftparität ab, und Verluste pro Maßeinheit von GDP-d Philippinen überstiegen Nordkorea, Indonesien und Vietnam. Wenn wir über die Leute sprechen, die an der neuen überflutung von supertyphoons wie Millenio sterben, lassen Sie uns ist frei, daß wir über Opfer der Klimaänderung sprechen. Wenn wir über die Leute sprechen, die von ihren Häusern verlegt werden oder uprooted, sprechen wir über die Klimaflüchtlinge, so viel Flüchtlinge wie Leute in Tuvalu und in Bougainville, die gezwungen werden, ihre Länder wegen des Meeresspiegelaufstieges zu fliehen. Wir sprechen nicht mehr über die üblichen ravages einer normalen Taifunjahreszeit. Wir als Leute sind an den Frontlinien des globalen Wärmens.
Eine nationale Antwort zur Klima-änderung, welche
die vielen Maße der Klimakrise in den Philippinen noch verstanden werden müssen. Wir sind jedoch sicher daß viele der Vorkaufs- und anpassungsfähigen Masse, die benötigt werden, um unsere Leute zu schützen, Milliarden Dollar kosten. Wenn was wir Säge in Bali jede mögliche Anzeige sind, Geld auf dieser Skala nicht wahrscheinlich ist, vom Norden in Form von Hilfsmittel zu kommen. Wir müssen es von unseren eigenen Mitteln anheben. Klimaänderung ist ein weiterer Grund, warum wir den massiven Ausfluß der finanziellen Betriebsmittel auf unseren Gläubigern und dem Lenken er zu den Lösungen zu den nationalen Problemen radikal verringern müssen. Mehr als überhaupt, müssen wir fungieren, um die Auslandsschuld drastisch zu notieren.
Radikal ist Skalierungabstieg unsere Schuld jedoch aber ein Aspekt einer ausgedehnteren Antwort. Lassen Sie mich feststellen, indem Sie sagen, daß Klimaänderung schnelles Auftauchen als die größte Herausforderung zu unserem Erzeugung ist, denn, selbst als wir für es uns vorbereiten, müssen wir auch überprüfen, ob unser Land sich entwickelt, also wir Armut beseitigen können. Armut kann eine Lösung nie zur Klimakrise sein. Die entscheidende Lösung ist ein Muster der Entwicklung, die stützbar und gerecht ist. Ein übergang zu einem Niedrigwachstum, kohlenstoffarme Wirtschaft, wohin Standards der Leute des Lebens auch gestiegen sind, ist möglich. Aber es ist nur möglich, wenn Billigkeit in der Mitte der Entwicklung ist. So ist Klimaänderung eine Krise und eine Gelegenheit-ein Gelegenheit, die strukturellen Hindernisse zur Sozialgleichheit und zur echten Demokratie zu überwinden.
*Walden Bello ist Präsident der Freiheit von der Schuld-Koalition. Er ist auch ein Professor der Soziologie an der Universität der Philippinen und am älteren Analytiker am Bangkok-gegründeten Forschung und Befürwortung Institut Fokus auf dem globalen Süden. Er sorgte sich die Bali Konferenz auf Klima-änderung als Zivilgesellschaftteilnehmer.
*Freedom von Schuld-Koalition
11 Matimpiin Str., Brgy. Pinyahan, Quezon Stadt, Philippinen
Telefon. Nr.: (+632) 9211985 | Telefax: (email +632)
9246399: fdc_media@yahoo. COM
Web site:
www.freedomfromdebt Koalition. org
Kontaktperson: Schupo Diciembre, FDC Mittelbüro, (+63) 920-9059856
As Filipinas no Frontlines de aquecer-se global
Automatically translated into Portuguese thanks to WorldLingo
BALI de 18 dezembro
2007: Uma indicação FALTADA
da OPORTUNIDADE do Dr. Walden Bello*, presidente da liberdade do Coalition do débito
a abertura entre a ameaça urgente de aquecer-se global e a vontade coletiva para fazer algo sobre ele nunca foi mais grande. A conferência recentemente conclída sobre a mudança do clima em Bali era uma oportunidade grande de agir. Instead, era uma outra oportunidade faltada. Infelizmente, os Estados Unidos jogaram um papel muito negativo, estando na maneira do consenso em cada volta. E infelizmente, o descanso do mundo pensou que isso seduzir os E.U. em um acordo novo na ação do clima era prioridade superior, tendo por resultado um mapa rodoviário de Bali que fosse muito sketchy.
Um mapa rodoviário
Aos E.U. foi trazido em qualquer lugar para trás à dobra, mas no custo de excising do original final--o mapa rodoviário so-called de Bali--alguma referência à necessidade para uns 25 a 40 por cento da redução em emissões de gás da estufa dos níveis 1990 por 2020 para manter o aumento global médio da temperatura a 2.0 a 2.4 graus Célsio no século XXI.
A referência às figuras quantitative foi reduzida a uma nota de rodapé que consulta leitores a algumas páginas no painel Intergovernmental no relatório 2007 da mudança do clima (IPCC) que enumerate simplesmente diversos scenarios da estabilização do clima. Os scenarios alternativos variaram de uma ascensão de 2.0 a 2.4 graus na temperatura a um aumento de 4.9 a 6.1 graus. Isto alertou um participant civil da sociedade observar que de “o mapa rodoviário Bali é um mapa rodoviário a em qualquer lugar. ”
Alguns dias depois que o acordo novo foi forjado, muitos estão tendo agora dúvidas se no contrapeso, era positivo. Seria melhor ter deixou simplesmente os E.U. anda para fora, permitindo que o descanso do mundo forje um acordo forte que contem imperativo profundo corta dentro emissões de gás da estufa na parte dos países desenvolvidos? Com um presidente novo dos E.U. com uma política nova na mudança do clima no começo de 2009, os E.U. tornariam a reunir um processo que já se movesse junto com alvos obrigatórios fortes. Como é agora, sendo parte do consenso de Bali, negotiators da administração de Bush, skeptics da palavra, continuam suas táticas do obstructionist a molhar mais mais abaixo a ação global durante todo as negociações em 2008.
Se quer saber o que aconteceria teve Washington remanesceu verdadeiro a seus propensities ideological e decidido ao stomp fora do quarto quando o delegado de papua - o guinea novo, liberando a frustração coletiva ascendente pent da conferência, emitiu seu desafio agora historic: “Nós pedimos sua liderança e nós procuramos sua liderança. Se você não for disposto conduzir, para satisfazer saia da maneira.” Porque todos sabe agora, após consultations last-minute com Washington, o negotiator americano suportado para baixo da duro-linha posição dos E.U. em uma emenda Indian que procura a compreensão da conferência para as capacidades diferentes de países tornando-se tratar da mudança do clima e do Washington dito “irá para a frente e juntará o consenso. ”
Os resultados Institutional fracos
o foco single-minded em começar Washington na placa resultaram no dearth das obrigações duras concordadas na reunião à exceção do fim do prazo para o corpo negociando, “o grupo de funcionamento ad hoc na ação cooperativa a longo prazo sob a convenção,” para ter seu trabalho pronto para o adoption na conferência dos partidos em Copenhaga em 2009 (BOBINA 15).
Muitos delegados sentiram também ambivalent sobre os arranjos institutional que foram concordados após quase duas semanas de negociações North-South duras.
o um fundo da adaptação foi ajustado acima, mas foi posto sob a administração da facilidade ambiental global (GEF) do banco de mundo Nos-dominado. Além disso, os fundos da semente dos países desenvolvidos esperam-se vir a somente entre $18.6 milhões a US$37.2 milhão--as somas que são julgadas severamente inadequadas para suportar os esforços da emergência se dirigir aos ravages ongoing do clima mudam nos estados pequenos e em outros do console nos “frontlines” da mudança do clima. Oxfam estima que um mínimo de US$50 bilhão que um ano serão needed ajudar a todos os países se tornando se adapta à mudança do clima.
o A “programa estratégico” para o desenvolvimento e a transferência da tecnologia foi aprovado também, outra vez com incomodar acordos. Os países tornando-se tinham prendido inicialmente para fora para que o mecanismo seja designado uma “facilidade” mas finalmente tiveram que concordar à caracterização molhada-para baixo da iniciativa como um “programa” com o cliente do intransigence dos E.U. Além disso, o programa foi colocado também sob o GEF com nenhuns níveis da empresa de financiar indicados para uma empresa que se esperasse custar centenas dos billions dos dólares.
o que a iniciativa de REDD (reduzindo emissões do Deforestation e da degradação) empurrou pelo anfitrião Indonésia e diversos outros países tornando-se com florestas grandes que estão sendo reduzidas ràpidamente foram adotados. A idéia é começar o mundo desenvolvido canalizar o dinheiro a estes países, através dos mecanismos do dae (dispositivo automático de entrada) ou de mercado, para manter estas florestas como dissipadores do carbono. Entretanto, muitas activistas do clima temem que as comunidades indígenas serão simplesmente victimized pelos interesses confidenciais predatory que se posicionarão para assentar bem nos receptores principais dos fundos levantados.
O negócio grande ruge dentro
nesta conexão, Bali será recordado como a conferência da mudança do clima aonde o negócio veio dentro em uma maneira grande. Um número significativo dos eventos laterais focalizou em soluções do mercado ao problema do gás da estufa (GHG) tal como as emissões que negocíam arranjos. Sob tais esquemas, os países intensive de GHG enlatam “deslocaram” suas emissões pagando a non-GHG países intensive para renunciar atividades poluição-intensive, com o serving do mercado como o mediator. Shell e outros polluters do grande-tempo têm feito os círculos que touting o mercado como a solução principal à crise do clima, uma posição que articulasse bem com a posição dos E.U. de encontro aos cortes imperativos da emissão ajustados pelo governo.
As activistas da mudança do clima appalled e stunned pelo takeover do negócio do discurso da mudança do clima. De acordo com eles, o mercado do carbono era originalmente uma parte muito menor da arquitetura da arquitetura do clima, uma a que as activistas do clima concordaram a fim começar os E.U. na placa o Kyoto expresso. Bem, os E.U. não começaram na placa, e nós somos furados agora com os mercados do carbono que dirigem o processo desde que os corporaçõs encontraram que há dinheiro a ser feito da mudança do clima. Muitas activistas do clima preocupam-se que negociar do carbono permitirá meramente que os polluters no norte se mantenham em polluting ao permitir interesses confidenciais no sul deslocar smallholders assim que podem se ajustar acima unmonitored e as plantações não reguladas da árvore que são supostas para absorver o dióxido de carbono.
As Filipinas no Frontlines de global aquecendo
as Filipinas, nós aprendemos em Bali, estamos nos frontlines da mudança do clima. Em um estudo liberou-se na reunião, instituto que Germanwatch reivindicou que as Filipinas eram o país o mais negativamente afetado por disastres clima-relacionados em 2006. Medido do “em um índice do risco clima” derivou-se do número quatro indicador-total das mortes, mortes por 100.000 habitantes, perdas absolutas nos milhões da paridade de poder comprando de US$, e as perdas por a unidade de GDP- Filipinas cobriram Coreia norte, Indonésia, e Vietnam. Quando nós falamos sobre os povos que morrem do spate recente dos supertyphoons como Millenio, deixe-nos esteja desobstruído que nós estamos falando sobre vítimas da mudança do clima. Quando nós falamos sobre os povos que estão sendo deslocados ou desarraigados de seus repousos, nós estamos falando sobre os refugees ambientais, tanto quanto refugees quanto os povos em Tuvalu e em Bougainville que são forçados a fujir suas terras no cliente da ascensão do sea-level. Nós já não estamos falando sobre os ravages usuais de uma estação normal do typhoon. Nós como um pessoa estamos nos frontlines de aquecer-se global.
Uma resposta nacional à mudança que do clima
muitas dimensões da crise do clima nas Filipinas necessitam ainda ser compreendidas. Nós somos certos, entretanto, que muitas das medidas preemptive e adaptáveis necessitadas proteger nossos povos custarão billions dos dólares. Se o que nós serra em Bali formos toda a indicação, o dinheiro nesta escala não for provável vir do norte no formulário do dae (dispositivo automático de entrada). Nós temos que levantá-lo de nossos próprios recursos. A mudança do clima é uma mais razão porque nós necessitamos reduzir radical o outflow maciço de recursos financeiros a nossos credores e a o canalizar às soluções aos problemas nacionais. Mais do que sempre, nós devemos agir para escrever dràstica para baixo o débito extrangeiro.
Radical a pena de scaling nosso débito é, entretanto, mas um aspecto de uma resposta mais larga. Deixe-me conclir dizendo que a mudança do clima é emergir rápido como o desafio o mais grande a nossa geração, porque uniforme porque nós nos preparamos para ela, nós devemos também certificar-se de que nosso país se torna assim que nós podemos eliminar a pobreza. A pobreza pode nunca ser uma solução à crise do clima. A solução final é um teste padrão do desenvolvimento que é sustainable e equitable. Uma transição a um baixo-crescimento, a economia low-carbon aonde os padrões do pessoa de viver se levantaram também é possível. Mas será somente possível se a equidade estiver no centro do desenvolvimento. Assim a mudança do clima é uma crise e uma oportunidade da oportunidade-um de superar os obstáculos estruturais à igualdade social e à democracia genuína.
*Walden Bello é presidente da liberdade do Coalition do débito. É também um professor do Sociology na universidade das Filipinas e no analista sênior no foco Banguecoque-baseado do instituto da pesquisa e do advocacy no sul global. Assistiu à conferência de Bali sobre a mudança do clima como um participant civil da sociedade.
*Freedom do St. de Matimpiin
do Coalition 11 do débito, Brgy. Pinyahan, cidade de Quezon, telefone
de Filipinas. No.: (+632) 9211985 | Telefax: (email +632)
9246399: fdc_media@yahoo. Web site
de COM: coalition de
www.freedomfromdebt. pessoa
do contato do org: Bobby Diciembre, departamento dos meios de FDC, (+63) 920-9059856
Filippinerna på framkanterna av global Warming
Automatically translated into Swedish thanks to WorldLingo
18 December 2007
BALI: ETT FELANDE TILLFÄLLE
meddelande av dr.en Walden Bello*, presidenten av friheten från skuldförening
mellanrummet mellan det akut hot av global warming och kollektiv som ska för att göra något om den, har aldrig varit mer stor. Den för en tid sedan avslutningskonferensen på klimatförändring i Bali var ett storslaget tillfälle att agera. I stället var det ett annat felande tillfälle. Tyvärr lekte Förenta staterna mycket en negationroll som långt står i av konsensusen på varje vänd. Och tyvärr, tänkte vila av världen att det att förföra USEN in i en ny överenskommelse på klimathandling var högsta prioritet och att resultera i ett Bali kretsschema som var mycket sketchy.
Ett kretsschema till någonstans
USEN koms med tillbaka till vecket, men på kosta av att beskatta från finaldokumentet--det so-called Bali kretsschemat--några hänvisar till till behovet för en 25 till 40 procent förminskning i växthus gasar utsläpp från 1990 jämnar vid 2020 till uppehället den genomsnittliga globala temperaturförhöjningen till 2.0 till 2.4 grader celsiust i det 21st århundradet.
Hänvisa till till kvantitativt figurerar förminskades till en fotnot som ser avläsare till några sidor i den Intergovernmental panelen på rapport 2007 för klimatförändring (IPCC) som enumerate enkelt flera klimatstabiliseringsscenarion. De alternativa scenariona spännde från en 2.0 till 2.4 grad löneförhöjning i temperatur till en 4.9 till 6.1 grad förhöjning. Detta meddelade en borgerlig samhälledeltagare för att anmärka att ”det Bali kretsschemat är ett kretsschema till någonstans. ”
Har några dagar, efter den nya överenskommelsen var falsk, många nu tvivlar huruvida på balanserar, det var realiteten. Har skulle det bättre att ha låt enkelt USEN gå ut och att låta vila av världen förfalska en stark överenskommelse som innehåller djupt ombud, klipper växthuset gasar in utsläpp på delen av de framkallade länderna? Med en ny US-president med en ny politik på klimatförändring på början av 2009 har de skulle USNA åter samanfoga ett processaa som skulle är redan röra tillsammans med det starka bandet uppsätta som mål. Som det är nu, efter att ha varit delen av den Bali konsensusen, Bush administrationsförhandlare, något att sägaskeptiker som ska fortsätter deras obstructionisttaktik vidare för att bevattna besegrar global handlingalltigenom förhandlingarna i 2008.
Man undrar skulle vad har händt hade Washington återstod riktigt till dess ideologiska propensities och avgjort att stampa ut ur rummet, då delegaten från Papua Nya Guinea som frigör konferensen som skrivades upp kollektiv frustration, utfärdade hans nu historiska utmaning: ”Frågar vi för dina ledarskap och oss sökanden ditt ledarskap. Om du inte är villig att leda, behaga får avlägset.”, Sammanfoga konsensusen, som alla vet nu, efter last-minute konsultationer med Washington, den drog tillbaka amerikanförhandlare besegrar från US'SNA hård-fodrar placerar på en indisk rättelse som söker konferens överenskommelse för de olika kapacitetarna av ett u-land att handla med klimatförändring, och ska said Washington ”går framåtriktat och. ”
Resulterade svaga institutionella
resultat som de single-minded fokuserar på att få Washington ombord, i dearthen av hårda åtaganden som var avgjorda upon på mötet bortsett från stopptiden för förhandla, förkroppsligar, ”den ad hoc- funktionsdugliga gruppen på långsiktig kooperativhandling under regeln,” att ha dess arbete att ordna till för adoption på konferensen av partier i Köpenhamn i 2009 (SNUT 15).
Många delegater klädde med filt också ambivalentt om de institutionella ordningarna som instämmdes upon efter nästan två veckor av hårda North-South förhandlingar.
nollan en anpassningfond var fastställdt övre, men det sattes under administrationen av den globala miljö- lättheten (GEF) av dendominerade världsbankenen. Dessutom förväntas kärna urfonderna från de framkallade länderna för att komma till endast mellan $18.6 miljoner till US$37.2 miljon--summor, som ansas strängt otillräckliga för att stötta de nöd- försöken att tilltala det pågående, härjar av klimatförändring i den små ön påstår och andra på ”framkanterna” av klimatförändring. Oxfam bedömningar, som en minimi av miljarden US$50 om året ska, är nödvändiga att hjälpa alla ett u-land anpassar till klimatförändring.
nolla A ”strategiskt program” för teknologiutveckling och överföring var också godkänd, igen med att besvära kompromisser. Ett u-land hade rymt initialt ut för att mekanismen ska vara som designerades ”en lätthet” men slutligen, måste att instämma till den urvattnade karakteriseringen av insatsen som ”ett program” på konto av US-intransigencen. Dessutom förlades programet också under GEFEN med ingen firma jämnar av finansieringen som påstods för ett företag som förväntas att kosta hundratals miljarder av dollar.
nolla som insatsen för REDD (förminskande utsläpp från Deforestation och degradering) sköt varar värd by Indonesien, och flera andra ett u-land med stora skogar, som klipps, besegrar adopterades snabbt. Idén är att få den framkallade världen att kanalisera pengar till dessa länder, via bistår eller marknadsför mekanism, för att underhålla dessa skogar, som kol sjunker. Emellertid fruktar många klimataktivister att infödda gemenskaper som enkelt ska är victimized vid predatory privat intresserar att ska placera sig för att bli de huvudsakliga mottagarna av de lyftta fonderna.
Stora affärer vrålar in
i denna anslutning, ska Bali minns som klimatförändringkonferensen var affären kom in i ett stort långt. Ett viktigt numrerar av de side händelserna som fokuseras på, marknadsför lösningar till växthuset gasar problemet (GHG) liksom utsläpp som handlar ordningar. Under sådan intriger can intensiva länder för GHG ”offset” deras utsläpp, genom att betala intensiva länder för non-GHG för att forego förorening-intensiva aktiviteter, med marknadsföraportionen som medlaren. Shell och annat stor-tajmar polluters har varit danande rundorna som försöker prackaa på människor marknadsföra som den främsta lösningen till klimatkrisen, en placera som leddjurar väller fram med USEN placerar mot ombudutsläppsnitt som är fastställda vid regeringen.
Klimatförändringaktivister har appalled och har bedövats av affärsövertagandet av klimatförändringdiskursen. Enligt dem marknadsför kolet var ursprungligen mycket en minderårigdel av arkitekturen av klimatarkitektur, aktivister för ett det klimat överens för att få USEN ombord Kyoto uttrycklig. Välla fram, fick USEN inte ombord, och vi klibbas nu med kol marknadsför att köra det processaa, sedan korporationerna har funnit att det finns pengar som ska göras från klimatförändring. Många klimataktivister oroar att den ska kolhandeln låter bara polluters i norden till uppehället på att förorena att låta för stunder som är privat intresserar i söderna för att förflytta smallholders så de canuppsättningen unmonitored upp och oreglerade treekolonier som är förment att absorbera koldioxid.
Filippinerna på framkanterna av globala Warming
Filippinerna, är vi som är lärda på Bali, på framkanterna av klimatförändring. I en studie som var utsläppt på mötet, fordrade institutet Germanwatch att Filippinerna var landet som negativast var upprört vid klimat-släkta katastrofer i 2006. Mätt på ”ett klimat riskera indexet” som härledas från fyra, indikator-räknar samman numrerar av dödar, dödar per 100.000 invånare, evig sanningförluster i miljoner av US$-köpkraftparitet och förluster per enhet av GDP- Philippines överträffade Nordkorea, Indonesien och Vietnam. Låt oss är klart när vi talar om folket som dör från det nya flödet av supertyphoons lika Millenio, att vi talar om offer av klimatförändring. När vi talar om folk som förflyttas eller uprooteds från deras hem, talar vi om miljö- flyktingar som så är mycket flyktingar som folk i Tuvalu och Bougainville som tvingas för att fly deras länder på konto av sea-levellöneförhöjningen. Vi talar om det vanligt härjar ej längre av en det normalatyphoonsäsong. Vi som folk är på framkanterna av global warming.
Ett medborgaresvar till klimatförändring
många dimensionerar av klimatkrisen i Filippinerna stillbildbehov att förstås. Vi är säkra, emellertid att många av det förebyggande och lämpligt mäter nödvändigt för att skydda, kostar vårt ska folk miljarder av dollar. Om vad vi sågar i Bali, är någon indikering, är pengar på detta fjäll inte rimliga att komma från norden i form av bistår. Vi måste lönelyften det från våra egna resurser. Klimatförändring är en resonerar mer varför vi behöver radically att förminska den massiva outflowen av finansiella resurser till våra fordringsägarear och att kanalisera den till lösningar till medborgareproblem. Mer än någonsin, måste vi agera drastiskt för att skriva besegrar den utländska skulden.
Radically skala besegra vår skuld är, emellertid, bara en aspekt av ett mer bred svar. Låt mig avsluta vid ordstäv att klimatförändring är fastar att dyka upp som den mest stora utmaningen till vår utveckling, for even, som vi förbereder oss för den, oss måste också se till att vårt land framkallar, så vi kan avlägsna armod. Armod kan aldrig vara en lösning till klimatkrisen. Den ultimat lösningen är en mönstra av utveckling som är både hållbar och rättvis. En övergång till entillväxt, low-carbon ekonomi, var folkets normal av uppehället har också uppstiget, är möjligheten. Men det ska är endast möjligheten, om rättvisa är på centrera av utveckling. Således är klimatförändring både en kris och ett tillfälle-entillfälle till betaget de strukturella hindren till social jämställdhet och äkta demokrati.
*Walden Bello är presidenten av frihet från skuldförening. Han är också en professor av sociologi på universitetar av Filippinerna, och den höga analytikeren på detbaserade forskning- och advocacyinstitutet fokuserar på de globala söderna. Han deltog i den Bali konferensen på klimatförändring som en borgerlig samhälledeltagare.
*Freedom från Matimpiin för skuld
förening 11 St., Brgy. Pinyahan Quezon stad, Philippines
telefon. Nr.: (+632) 9211985 | Telefax: (e-post +632)
9246399: fdc_media@yahoo. com-
Website: www.freedomfromdebt-förening. org
kontaktperson: Bobby Diciembre, FDC-massmediabyrå, (+63) 920-9059856
Philippines на Frontlines глобальный греть
Automatically translated into Russian thanks to WorldLingo
18-ое декабря 2007
BALI: ПРОПУЩЕННОЕ заявление
ВОЗМОЖНОСТИ Др. Walden Bello*, президент свободы от коалиции задолженности
зазор между срочной угрозой глобальный греть и коллективная воля ряда государств для того чтобы сделать что-то о ем никогда не большле. Недавн заключенным конференцией на изменении климата в Bali была грандиозная возможность подействовать. Вместо, было другой пропущенной возможностью. Несчастливо, Соединенные Штаты сыграли очень отрицательную роль, стоя в дороге консенсуса на каждом повороте. И несчастливо, rest of the world думало того seducing США в новое согласование на действии климата был высшим приоритетом, resulting in Roadmap Bali который был очень sketchy.
Roadmap к где-либо
США был принесен back to створка, но на цену вырезать от заключительного документа--so-called Roadmap Bali--любая справка к потребности для от 25 до 40 процентов уменьшения в выброса газа парника от уровней 1990 к 2020 для того чтобы держать среднее глобальное увеличение температуры до от 2.0 до 2.4 градуса Celsius в 2його столетие.
Справка к количественным рисункам была уменьшена к сноске ссылаясь читатели к некоторым страницам в межправительственной панели на отчете о 2007 изменения климата (IPCC) просто перечисляют несколько сценариев стабилизации климата. Другие сценарии заколебались от подъема от 2.0 до 2.4 градусов в температуру к увеличению от 4.9 до 6.1 градусов. Это пробудило один гражданский участника общества заметить что «roadmap Bali будет roadmap к где-либо. »
Немного дней после того как новое согласование было выковано, много теперь имеют сомнения было ли на балансе, оно положительно. Было бы более лучше иметь просто препятствовало США погулять вне, позволяющ rest of the world выковать сильное согласование содержа глубокая необходимую режет внутри выброса газа парника on the part of начатые стран страны? С новым президентом США с новым курсом на изменении климата на начале 2009, США rejoined процесс который уже двигал бы вместе с сильными binding целями. По мере того как оно теперь, был частью консенсуса Bali, ведущими переговоры администрации кустика, скептиками мнения, будьте продолжайте их тактик обструкциониста более далее для того чтобы намочить вниз с глобального действия в течении переговоров в 2008.
Интересовать случилось бы имело вашингтон остало поистине к своим мировоззренческим propensities и решенным к stomp из комнаты когда уполномоченный представитель от Новой Гвинеи, выпуская фрустрацию конференции pent поднимающую вверх собирательную, выдал его теперь историческую возможность: «Мы ask for ваше водительство и мы изыскиваем ваше водительство. Если вы не охотно готовы вести, то угодить get out дороги.» По мере того как каждое теперь знает, после last-minute консультаций с вашингтоном, американский ведущий переговоры подпертый вниз от положения трудн-линии США на индийской поправке изыскивая вникание конференции для по-разному емкостей развивающаяся страна общаться с изменением климата и сказанным вашингтоном «пойдет вперед и соединит консенсус. »
Слабые учрежденческие исходы
single-minded фокус на получать вашингтон на борту привели к в dearth трудных обязательств согласованных на встрече за исключением краинего срока для органа для переговоров, «ad hoc рабочей группы на долгосрочном кооперативном действии под конвенцией,» для того чтобы иметь свою работу готовую для принятия на конференции партий в Copenhagen в 2009 (ПОЛИСМЕН 15).
Много уполномоченных представителей также чувствовали амбивалентными о организационных мероприятиях были согласованы после почти 2 неделей трудных North-South переговоров.
o фонд приспособления был установлен вверх, но он был положен под администрацию глобального относящого к окружающей среде средства (GEF) Нас-преобладанного Всемирного Банка. Сверх того, ы, что приходят фонды семени от начатых стран стран к только между $18.6 миллиона к US$37.2 миллиону--суммы посчитаны строги недостаточным поддержать усилия аварийной ситуации адресовать ongoing ravages климата изменяют в малых островных государствах и других на «frontlines» изменения климата. Oxfam оценивает что минимум US$50, котор миллиард год будет необходим для помощи всех развивающаяся страна приспосабливается к изменению климата.
o a «стратегическая программа» для развития и перехода технологии также был одобрен, снова с беспокоить компромиссы. Развивающаяся страна первоначально держали вне для механизма для того чтобы быть обозначенное «средством» но окончательно должны согласовать намоченная-вниз характеризация инициативы как «программа» on account of intransigence США. Сверх того, программа также была помещена под GEF без твердых заявленных уровней фондировать для предпринимательства которое ы, что стоит сотниы миллиардыов долларов.
o инициатива REDD (уменьшающ излучения от обезлесения и ухудшения), котор нажала хозяином Индонесией и были приняты несколько других развивающаяся страна с большими пущами cut down быстро. Идея будет получить, что начатый мир направила деньг к этим странам, через помощь или рыночные механизмы, для поддержания этих пущ как раковины углерода. Однако, много актуариев климата опасаются что индигенные общины просто будут victimized захватническими личными выгодами которые расположат для того чтобы пойти GLAVNыми получателями поднятых фондов.
Большой бизнес ревет внутри
в этой связи, Bali будет вспомнен как конференция изменения климата куда дело пришло внутри in a big way. Значительно количество бортовых случаев сфокусировало на разрешениях рынка к проблеме газа парника (GHG) such as излучения торгуя расположениями. Под такими схемами, страны GHG интенсивнейшие консервируют «возместили» их излучения путем оплачивать non-GHG интенсивнейшие страны для того чтобы forego загрязнени-интенсивнейшие деятельности, с сервировкой рынка как посредник. Раковина и другие polluters больш-времени делали круги touting рынок как основное разрешение к кризису климата, положению которое артикулирует наилучшим образом с положением США против необходимых отрезоков излучения установленных правительством.
Актуарии изменения климата appalled и оглушены передачей дела discourse изменения климата. Согласно им, рынком углерода была первоначально очень небольшая часть зодчества зодчества климата, одного которое актуарии климата согласовали получить США на Kyoto курьерско. Наилучшим образом, США не получили на борту, и мы теперь вставлены при рынки углерода управляя процессом в виду того что корпорации находили что будет деньг, котор нужно сделать от изменения климата. Много актуариев климата тревожатся что торговать углерода просто позволит polluters в севере держать на polluting пока позволяющ личные выгоды в юге сместить smallholders поэтому они могут установить вверх unmonitored и нерегулированные плантации вала предположены, что поглощают двуокись углерода.
Philippines на Frontlines глобального греющ
Philippines, мы выучили на Bali, находимся на frontlines изменения климата. В изучении выпустил на встрече, институте, котор Germanwatch востребовало что Philippines были страной само отрицательно affected климат-родственными бедствиями в 2006. Я измерены на «кумуляционной карте климата» выведенном от индикатор-полного числа 4 смертей, смерти в 100.000 жителей, совершенно потери в миллионах паритетности покупательной способности US$, и потери в блок gDP- Philippines покрыли Северная Корея, Индонесия, и Вьетнам. Когда мы talk about люди умирая от недавнего потока supertyphoons как Millenio, препятствуйте нам будьте ясно что мы talk about жертвы изменения климата. Когда мы talk about люди будучи смещанными или выкорчеванные от их домов, мы talk about относящие к окружающей среде беженцы, как много беженцы как люди в Tuvalu и Bougainville которые принуждаются исчезнуть их земли on account of подъем sea-level. Мы no longer talk about обычные ravages нормального сезона таифуна. Мы как люди на frontlines глобальный греть.
Национальная реакция к изменению климата
много, котор размеров кризиса климата в Philippines все еще нужно быть понятым. Мы уверенн, однако, что много из preemptive и приспособительных измерений необходимы для того чтобы защитить наши людей будут стоить миллиардыы долларов. Если мы пила в Bali будем любой индикацией, деньг на этом маштабе не правоподобна для того чтобы прийти от севера in the form of помощь. Мы должны поднять его от наших собственных ресурсов. Изменение климата одна больше причины почему нам нужно радикальн уменьшить массивнейший outflow источника финансирования к нашим заимодавцам и направлять его к разрешениям к национальным проблемам. Больше чем всегда, мы должны подействовать, что drastically написали вниз внешния долги.
Радикальн scale down наша задолженность, однако, только один аспект более обширной реакции. Препятствуйте мне заключить путем говорить что изменение климата быстрый вытекать как большая возможность к нашему поколению, потому что even as мы подготовляем для его, мы должны также make sure что наша страна превращается поэтому мы можем исключить скудость. Скудостью может никогда не быть разрешение к кризису климата. Предельным разрешением будет картина развития и sustainable и equitable. Переход к низк-росту, низкоуглеродистая экономия куда стандарт стандарты людей жить также поднимали по возможности. Но только будет по возможности если справедливость находится на центре развития. Таким образом изменением климата будет и кризисом и возможностью возможности- отжать структурно препоны к социальное равенство и подлинной демократии.
*Walden Bello будет президентом свободы от коалиции задолженности. Он будет также профессором социологизма на университете Philippines и старшем аналитике на Bangkok-основанном фокусе института исследования и advocacy на глобальном юге. Он присутствовал на конференции Bali на изменении климата как гражданский участник общества.
*Freedom от St. Matimpiin
коалиции 11 задолженности, Brgy. Pinyahan, город Quezon, cTel
philippines. Нет.: (+632) 9211985 | Telefax: (Email +632)
9246399: fdc_media@yahoo. web site
com: коалиция
www.freedomfromdebt. персона
контакта org: Бобби Diciembre, контора средств FDC, (+63) 920-9059856
De Filippijnen bij de Frontlinies van het Globale Verwarmen
Automatically translated into Dutch thanks to WorldLingo
18 December 2007
BALI: Een GEMISTE Verklaring
van de KANS van Dr. Walden Bello*, Voorzitter van de Vrijheid van de Coalitie van de Schuld
het hiaat tussen de dringende bedreiging van het globale verwarmen en collective iets over het zal doen is nooit groter geweest. De onlangs besloten Conferentie bij de Verandering van het Klimaat in Bali was een grote kans te handelen. In plaats daarvan, was het een andere gemiste kans. Jammer genoeg, speelden de Verenigde Staten een zeer negatieve rol, die zich op de manier van consensus bij elke draai bevindt. En jammer genoeg, dacht de rest van de wereld dat de verleiding van de V.S. in een nieuwe overeenkomst over klimaatactie met hoogste prioriteit was, resulterend in Bali Roadmap dat zeer schetsmatig was.
Een Roadmap aan overal
de V.S. werd gebracht terug naar de vouwen, maar ten koste om van het definitieve document accijns te leggen op--zogenaamd Bali Roadmap--om het even welke verwijzing naar de behoefte aan 25 tot 40 percenten verminderings in broeikasgasemissies van de niveaus van 1990 tegen 2020 om de gemiddelde globale temperatuurverhoging aan 2.0 tot 2.4 graden van Celsius in de 21ste eeuw te houden.
De verwijzing naar kwantitatieve cijfers werd tot een voetnoot verminderd die lezers doorverwijst naar sommige pagina's in het Intergouvernementele Comité op het Rapport van de Verandering van het Klimaat (IPCC) 2007 die eenvoudig verscheidene scenario's van de klimaatstabilisatie opsommen. De alternatieve scenario's strekten zich van een 2.0 tot 2.4 graadstijging uit van temperatuur aan een 4.9 tot 6.1 graadverhoging. Dit zette één burgerlijke de maatschappijdeelnemer ertoe aan om op te merken dat „Bali roadmap overal een roadmap aan is. “
Een paar dagen nadat de nieuwe overeenkomst werd gesmeed, hebben velen nu twijfels of per saldo, het positief was. Het zou beter geweest zijn de gang die van de V.S. uit, toestaat de rest van de wereld om een sterke overeenkomst die bevat diep verplichte besnoeiingen in broeikasgasemissies namens de ontwikkelde landen te smeden eenvoudig om gelaten te hebben? Met een nieuwe voorzitter van de V.S. met een nieuw beleid bij de klimaatverandering aan het begin van 2009, zouden de V.S. een proces weer verenigd hebben dat zich reeds samen met sterke bindende doelstellingen zou bewegen. Aangezien het, uitmakend deel van de consensus van Bali, het beleidsonderhandelaars van Bush nu is, zeg skeptics, zal kunnen hun obstructionist tactiek voortzetten om globale actie door de onderhandelingen in 2008 verder te verzwakken.
Één is zou wat benieuwd gebeurd zijn had Washington bleef waar aan zijn ideologische tendensen en besliste uit de ruimte te stampen toen de afgevaardigde van Papoea-Nieuw-Guinea, dat de opgesloten omhoog collectieve frustratie van de conferentie vrijgeeft, zijn nu historische uitdaging uitgaf: „Wij vragen om uw leiding en wij streven naar uw leiding. Als u niet bereid bent te leiden, gelieve te worden uit de manier.“ Aangezien iedereen, na het overleg van het laatste ogenblik met Washington, nu de Amerikaanse onderhandelaar kent die van de de hard-lijnpositie van de V.S. is teruggekrabbeld inzake een Indisch amendement zal het streven van het naar begrip van de conferentie voor de verschillende capaciteiten ontwikkelingslanden om klimaatverandering en bovengenoemd Washington „te behandelen doorgaan en zal bij de zich consensus aansluiten. “
Zwakke Institutionele Resultaten
de doelbewuste nadruk bij het krijgen van Washington aan boord van geresulteerd in het gebrek van harde verplichtingen die op op de vergadering behalve de uiterste termijn voor het onderhandelende lichaam, de „Ad hoc Werkgroep op Behulpzame Actie Op lange termijn in het kader van de Overeenkomst zijn overeengekomen,“ zijn werk te hebben klaar voor goedkeuring op de Conferentie van Partijen in Kopenhagen in 2009 (COP 15).
Vele afgevaardigden ook voelden ambivalent over de institutionele regelingen die op na bijna twee weken harde Noord-zuid onderhandelingen akkoord waren gegaan.
o een Fonds van de Aanpassing werd opgezet, maar het werd gezet onder het beleid van de Globale MilieuFaciliteit (GEF) van de ons-Overheerste Wereldbank. Voorts zouden de zaadfondsen van de ontwikkelde landen aan slechts tussen $18.6 miljoen aan US$37.2 miljoen moeten komen--de sommen die streng ontoereikend worden geacht om de noodsituatieinspanningen te steunen om aan de gang zijnde ravages van klimaat te richten veranderen in de kleine eilandstaten en anderen op de „frontlinies“ van klimaatverandering. Oxfam schat dat een minimum van US$50 miljard per jaar zal worden vereist om alle ontwikkelingslanden bij te staan aanpast aan klimaatverandering.
o A „strategisch programma“ voor technologieontwikkeling en overdracht werd ook goedgekeurd, opnieuw met verontrustende compromissen. De ontwikkelingslanden hadden aanvankelijk standgehouden voor het mechanisme om te zijn aangewezen een „faciliteit“ maar definitief met de watered-down karakterisering van het initiatief als „programma“ wegens de onverzettelijkheid van de V.S. moeten akkoord gaan. Voorts werd het programma ook geplaatst onder GEF zonder bedrijfsniveaus van financiering die voor een onderneming worden verklaard die om wordt verondersteld te kosten honderden miljarden dollars.
o het (Verminderend Emissies van Ontbossing en Degradatie) initiatief REDD dat door gastheer Indonesië en verscheidene andere ontwikkelingslanden met grote bossen wordt geduwd die snel worden verminderd werd goedgekeurd. Het idee is de ontwikkelde wereld ertoe te brengen om geld naar deze landen, via hulp of marktmechanismen te kanaliseren, om deze bossen te handhaven aangezien de koolstof daalt. Nochtans, vrezen vele klimaatactivisten dat de inheemse gemeenschappen eenvoudig door roofzuchtige privé belangen tot slachtoffer zullen gemaakt worden die zich om de belangrijkste ontvangers van de opgeheven fondsen zullen plaatsen te worden.
Het grote BedrijfsGebrul binnen
in dit verband, Bali zal worden herinnerd als conferentie van de klimaatverandering waar de zaken in aanzienlijk kwamen. Een significant aantal zijgebeurtenissen concentreerde zich op marktoplossingen aan het broeikasgas (GHG) probleem zoals emissies uitwisselend regelingen. Onder dergelijke regelingen, kunnen de intensieve landen GHG hun emissies „compenseren“ door niet-GHG te betalen intensieve landen om zich van verontreiniging-intensieve activiteiten, met de markt te onthouden die als bemiddelaar dient. Shell en andere groot-tijdverontreinigers hebben de rondes wervend de markt als eerste oplossing aan de klimaatcrisis, een positie gemaakt die goed met de positie van de V.S. tegen verplichte emissiebesnoeiingen articuleert die door overheid worden geplaatst.
De de veranderingsactivisten zijn van het klimaat appalled en overweldigd door de bedrijfsovername van de verhandeling van de klimaatverandering geweest. Volgens hen, was de koolstofmarkt oorspronkelijk een zeer minder belangrijk deel van de architectuur van klimaatarchitectuur, één die de klimaatactivisten overeenkwamen om de V.S. aan boord van uitdrukkelijk Kyoto te krijgen. Goed, aan boord werden de V.S. niet, en wij zijn nu geplakt met koolstofmarkten die het proces aansturen aangezien de bedrijven hebben geconstateerd dat er geld dat van klimaatverandering moet worden gemaakt is. Vele klimaatactivisten maken zich ongerust dat de koolstof die slechts verontreinigers in het Noorden om bij het verontreinigen zal toestaan te houden terwijl het toestaan van privé belangen in het Zuiden om kleine boeren handel drijft te verplaatsen zo zij unmonitored en niet geregelde boomaanplantingen kunnen opzetten die verondersteld zijn om kooldioxide te absorberen.
De Filippijnen bij de Frontlinies van Globaal Verwarmend
de Filippijnen, leerden wij in Bali, zijn op de frontlinies van klimaatverandering. In een studie die op de vergadering wordt vrijgegeven, beweerde het instituut Germanwatch dat de Filippijnen het land dat het meest negatief door op klimaatbetrekking hebbende rampen in 2006 wordt beïnvloed waren. Gemeten op een „index van het klimaatrisico“ die uit vier indicator-totaal aantal sterfgevallen wordt afgeleid, bedekten de sterfgevallen per 100.000 inwoners, de absolute verliezen in miljoenen van US$ koopkrachtpariteit, en de verliezen per eenheid BBP-Filippijnen Noord-Korea, Indonesië, en Vietnam. Wanneer wij over de mensen spreken die aan de recente vloed van supertyphoons zoals Millenio sterven, duidelijk ben dat wij over slachtoffers van klimaatverandering spreken. Wanneer wij over mensen die van hun huizen worden verplaatst of worden ontworteld spreken, spreken wij over milieuvluchtelingen, zo veel vluchtelingen zoals mensen in Tuvalu en Bougainville die worden gedwongen om hun land wegens zeeniveaustijging te vluchten. Wij spreken niet meer over gebruikelijke ravages van een normaal typhoon seizoen. Wij als mensen zijn bij de frontlinies van het globale verwarmen.
Een nationale Reactie op de Verandering van het Klimaat
de vele afmetingen van de klimaatcrisis in de Filippijnen moet nog zich begrijpen. Wij zijn zeker, echter, dat veel van de preventieve en aanpassingsmaatregelen nodig om onze mensen te beschermen miljarden dollars zullen kosten. Als wat wij in Bali zagen om het even welke aanwijzing is, zal het geld op deze schaal niet waarschijnlijk niet uit het Noorden in de vorm van hulp komen. Wij moeten het van onze eigen middelen opheffen. De verandering van het klimaat is één meer reden waarom wij de massieve afvloeiing van financiële middelen tot onze crediteuren en het channeling van het moeten radicaal verminderen aan oplossingen aan nationale problemen. Meer dan ooit, moeten wij handelen om de buitenlandse schuld drastisch neer te schrijven.
Radicaal is het verlagen van onze schuld, echter, maar één aspect van een bredere reactie. Laat me besluiten door te zeggen dat de klimaatverandering snel als grootste uitdaging aan onze generatie, voor zelfs aangezien wij voor het voorbereidingen treffen te voorschijn komt, moeten wij ook ervoor zorgen dat ons land zich ontwikkelt zodat kunnen wij armoede elimineren. De armoede kan nooit een oplossing zijn aan de klimaatcrisis. De uiteindelijke oplossing is een patroon van ontwikkeling dat zowel duurzaam als billijk is. Een overgang naar de laag-groei, low-carbon economie waar de levensstandaard van mensen ook is toegenomen is mogelijk. Maar het zal slechts mogelijk zijn als de gelijkheid op het centrum van ontwikkeling is. Aldus de klimaatverandering zowel een crisis en een kans-kans is om de structurele hindernissen voor sociale gelijkheid en echte democratie te overwinnen.
*Walden Bello is Voorzitter van Vrijheid van de Coalitie van de Schuld. Hij is ook een Professor van Sociologie bij de Universiteit van de Filippijnen en de hogere analist bij de in Bangkok-Gebaseerde onderzoek en bepleiteninstituutsNadruk op het Globale Zuiden. Hij woonde de Conferentie van Bali bij de Verandering van het Klimaat als burgerlijke de maatschappijdeelnemer bij.
*Freedom van Coalitie 11
Matimpiin St., Brgy van de Schuld. Pinyahan, Quezon Stad, Filippijnen
Tel. Nr.: (+632) 9211985 | Telefax: (+632) 9246399
E-mail: fdc_media@yahoo.
Com- Website:
www.freedomfromdebt coalitie. org
contacteer persoon: Bobby Diciembre, media FDC dienst, (+63) 920-9059856
فليبين في [فرونتلينس] من شاملة يسخّن
Automatically translated into Arabic thanks to WorldLingo
18 ديسمبر - كانون الأوّل 2007
[بلي]: يفتقد فرصة
بيان ال [در.]. يكون [ولدن] [بلّو], رئيس من الحرية من دين إئتلاف
الثغر بين التهديد ملحّة من شاملة يسخّن والإرادة جماعيّة أن يتمّ شيء حول هو يتلقّى أبدا عظيمة. ال مؤخّرا كان يستنتج مؤتمر على مناخ تغير في [بلي] فرصة عظيمة أن يتصرّف. بدلا من ذلك, كان هو آخر يفتقد فرصة. لسوء الحظّ, لعب الولايات المتّحدة الأمريكيّة دور سلبيّة جدّا, يقف في الطريق التوافق الآراء في كلّ دورة. ولسوء الحظّ, فكّر ال [رست وف ث وورلد] أنّ يغري ال [أوس] داخل إتفاق جديدة على مناخ عمل كان أولوية علويّة, [رسولتينغ ين] [بلي] خريطة طريق أنّ كان جدّا تخطيطيّة.
أحضرت خريطة طريق إلى في أيّ مكان
ال [أوس] كان [بك تو] الثني, غير أنّ في التكلفة من يقطع من الوثيقة نهائيّة--الما يسمّى [بلي] خريطة طريق--أيّ مرجع إلى الحاجة ل 25 [تو] 40 نسبة مئويّة تخفيض في دفيئة [غس ميسّيون] من 1990 مستويات ب 2020 أن يحافظ المتوسّطة شاملة درجة حرارة زيادة إلى 2.0 [تو] 2.4 درجات مئويّة في ال [21ست سنتثري].
قللت مرجع إلى أرقام كمّيّة كان إلى حاشية يرجع قارئات إلى بعض صفحات في اللول بين الحكومات على مناخ تغير ([إيبكّ]) 2007 تقرير أيّ ببساطة يعدّ عدّة مناخ تثبيت سيناريوهات. تراوح السيناريوهات بديلة من 2.0 [تو] 2.4 درجة إرتفاع في درجة حرارة إلى 4.9 [تو] 6.1 درجة زيادة. هذا حضّ واحدة مدنيّة مجتمعة مشتركة أن يلاحظ أنّ ال "[بلي] خريطة طريق خريطة طريق إلى في أيّ مكان. "
[ا فو] أيام عقب شكّلت الإتفاق جديدة كان, كثير الآن يتلقّون [دووبتس] ما إذا على ميزان, هو كان إيجابيّة. هو كان قد كان جيّدة أن يتلقّى ببساطة ترك ال [أوس] يمشي خارجا, يسمح ال [رست وف ث وورلد] أن يشكّل إتفاق قوّيّة يحتوي عميقة إجباريّة يقطع داخل دفيئة [غس ميسّيون] [أن ث برت وف] ال يطوّر بلاد? مع جديدة [أوس] رئيس مع سياسة جديدة على مناخ تغير في البداية من 2009, أعاد ال [أوس] عملية أنّ سابقا كنت تحرّك مع أهداف قوّيّة ملزمة. بما أنّ هو يكون الآن, يتلقّى سيكون يكون جزء من [بلي] توافق الآراء, [بوش دمينيسترأيشن] مفاوضات, رأي [سكبتيك], يمكن أن يستمرّ هم [أبستروكأيشنيست] تكتيكات أن أبعد رويت نزولا إلى عمل شاملة طوال المفاوضات في 2008.
واحدة يتساءل ماذا حدث تلقّى واشنطن بقي يصحّ إلى أمياله إيديولوجيّة ويقرّر إلى [ستومب] من الغرفة عندما أصدر المندوبة من [ببو-نو غينا], يطلق المؤتمر إحباط محجوزة مرتفعة جماعيّة, تحديه تاريخيّة الآن: "يسأل نحن لقيادتك ونحن نبحث قيادتك. طلعت إن أنت لست مستعدّة أن يقود, سررت من الطريق." بما أنّ كلّ شخص الآن يعرف, بعد إستشارة في الآونة الأخيرة مع واشنطن, المفاوضة أمريكيّة يساعد إلى أسفل من ال [أوس] [هرد-لين] موقعة على تعديل هنديّة يبحث المؤتمر سيذهب تفهم للقدرات مختلفة [دفلوب كونتري] أن يعالج مع مناخ تغير ويقول واشنطن "إلى الأمام وسيتلاقى التوافق الآراء. "
نتج نتيجات
ضعيفة تشريعيّة البؤرة مكرّسة على يحصل واشنطن [أن بوأرد] في القلة من يستعصي إلتزامات [أغر وبون] في الاجتماع باستثناء الميعاد أخير ل ال يفاوض جسم, ال "[ووركينغ غرووب] [أد-هوك] على عمل طويل الأجل تعاونيّة تحت الإتّفاق," أن يتلقّى عمله يتأهّب لتبن في المؤتمر الأحزاب في كوبنهاغن في 2009 (شرطية 15).
[فلت] كثير مندوبات أيضا متناقضة حول الترتيبات تشريعيّة أنّ كان [أغر وبون] بعد تقريبا اثنان أسابيع من يستعصي مفاوضات [نورث-سوث].
ثبتت [و] تكييف مال كان فوق, غير أنّ هو كان وضعت تحت الإدارة من التسهيل شاملة بيئيّة ([جف]) من ال [أوس-دومينتد] [وورلد بنك]. فضلا عن ذلك, البذرة توقّعت أموال من ال يطوّر بلد أن يأتي إلى فقط بين $18.6 مليون إلى [أوس$37.2] مليون--يغيّر مجموعات أيّ يكون اعتبرت بقساوة وافية أن يساند الطارئ جهود أن يخاطب التخريبات جارية مناخ في الصغيرة جزيرة دول وأخرى على ال "[فرونتلين]" من مناخ تغير. [أإكسفم] يقدّم أنّ يكيّس حدّ أدنى ال [أوس$50] بليون سنة سيكون لازمة أن يساعد كلّ [دفلوب كونتري] إلى مناخ تغير.
وافقت [و] [ا] "برنامج استراتيجيّة" لتكنولوجيا تطوير وإنتقال كان أيضا, ثانية مع يكدّر حلّ وسط. أمسك ال [دفلوب كونتري] تلقّى في البداية خارجا للآلية أن يكون يعيّن "تسهيل" غير أنّ أخيرا اضطرّ وافقت إلى ال [وترد-دوون] تميز من المبادرة ك "برنامج" بسبب [أوس] عناد. فضلا عن ذلك, وضعت البرنامج كان أيضا تحت ال [جف] بلا مستويات متينة من يموّل يفاد لمشروع أنّ يكون توقّعت أن يكلّم مئات البليون الدولارات.
[و] ال [ردّ] (يقلّل إذاعات من اجتثاث أحراج وتدهور) مبادرة دفع بمضيفة إندونيسيا وعدّة أخرى تبنّيت [دفلوب كونتري] مع غابات كبيرة أنّ يكون يكون أنقصت بسرعة كان. الفكرة أن يحصل ال يطوّر عالم أن يقنّي مال إلى هذا بلاد, عن طريق